Player

Bibliotekarien utan förflutet

Vampyrerna är borta och plötsligt känner Anna igen alla som står framför henne. De är hennes kollegor från biblioteket. Så härligt att komma ihåg dem igen.

 

De sätter sig ner i de mjuka sofforna och börjar prata.

 

"Vet ni vad jag märkte?”, undrade Mia, som var en av de första att räddas.

 

"Vi väcktes upp i den ordning som det vi gör finns beskrivet i boken. Peter – du är en mästare på att svara på kniviga frågor – 'Proffs på informationssökning.' Och jag, jag var en siren som var fast i mina egna melodier, trots att jag egentligen jobbar med förnyelse – 'En mångfald av format och musiksamlingarnas öde'.

 

jag antar att vi nu har kommit till kapitel 8: 'Nätverka med öppet sinne'. Men boken slutar inte här. Vi har ett kapitel kvar…  Jag tror inte att förbannelsen är helt bruten ännu."

De andra tittar sig omkring och nickar. Biblioteket har fortfarande en konstig aura. Och utan att berätta för de andra, märker Anna att hon inte återfått minnet helt. Hon minns allt som har med biblioteket att göra, men inget annat…

 

De bläddrar fram till kapitel 9: "Kontakt och dialog". samtidigt dras deras blickar till en dator på bordet. 

Kolla datorn